lördag 5 februari 2011

Magnum Opus.

Det har blivit dags att presentera mitt allra största verk hittills.

En målning som jag påbörjade i april förra året. Och som jag ägnade sju hela dagar åt att måla på innan det otänkbara skedde.

Jag fick jobb.

Ett jobb som jag tjatat om här tidigare om att det håller mig hemifrån mellan 04.45 och 18.30 om dagarna. Tack och adjö målartid.
Sedan dess har det blivit nån helg då och då som jag gett mig på målningen.
Nu är den dock klar och stämmer mina noteringar så landade arbetstiden nånstans mellan 100 och 110timmar. Så mycket tid att jag aldrig kommer att kunna sälja den. Dels för att priset skulle bli alldeles för högt, och dels för att det skulle bli väldigt svårt att skiljas från den.
Särskilt som att det är mitt enda riktigt stora verk.
Men eftersom jag har en duk i samma storlek ståendes här hemma så finns det utrymme för förändring i de tankebanorna i framtiden.

Målningen då?
Jovars. Den föreställer något högst personligt faktiskt och jag har nog länge hindrat dig från att ta del av den så jag förklarar nedanför bilden istället.

Varsågod:
110x110cm. Akryl på uppspänd kanvasduk.

Jag sa ju att den föreställde något personligt, så vad representerar då den här bilden?
Det finns två olika tolkningar som jag läser in.

Här utfärdar jag en varning för pretentiöst dravel. Så sluta läs om du är allergisk.



Den ena är en första kärlek. I den mening att man tror att man kämpat sig igenom en massa olika hinder på sin resa så visar det sig prinsessan egentligen bara vara en jäkla svampskalle. Kul.
Det är bara att gå vidare och hoppas att det gömmer sig en prinsessa i nästa slott.

Den andra tolkningen är på samma tema. Fast lite annorlunda. Du har spelat igenom hela jäkla spelet. Gett Bowser ett lavabad. Räddat prinsessan.
Gott så. Vad händer härnäst? Jo, du är så dum att du dumpar prinsessan och springer vidare till nästa äventyr. Lyckat.
Vad händer sen då? Du springer till första bästa slott och möts av, just det ja, inte nån prinsessa. Då inser du att det kanske inte var så jävla smart att spela vidare när du klarat spelet? I och för sig så vet du var prinsessan finns, men orkar du ta dig hela vägen dit?

Nä. Fyfan.
Ska du spela Super Mario Bros så gå igenom de tre första världarna och använd warp-röret i värld 4-2.
På så sätt så kommer du förhoppningsvis att uppskatta prinsessan när du når slutet av värld 8-4.
Sen är det läge att stänga av skiten.

6 kommentarer:

SpeLinnea sa...

Den är jävligt fin, hur lyckades du få så superraka linjer i pixlarna? Rutar du hela tavlan innan du börjar?

Och en sak som är once you see it, you can't unsee it, är att det ser ut som Toad pekar finger.

smegMMA sa...

Du är min hjälte, Slusk. Lite åtminstone.

Slusk sa...

SpeLinnea: Tack så mycket!
Njae. Inte riktigt. Kika här så får du se hur jag gör: http://sluskafan.blogspot.com/2010/02/pacman-tutorial.html
Haha. Det ger ju tavlan ännu en dimension.

Djävulene: Det är ömsesidigt. Att jag är min hjälte med. Lite.
Tack som fan.

Sara F.E. sa...

Den är helt suverän, både själva målningen samt symboliken.

Slusk sa...

Tack så mycket, Sara!

Stones sa...

Den var mäktig! Vad du har kämpat.